”Flickan och lejonet” av Ahmed Alshoubaki, skolår 4, Hargeysa

Det var en gång ett lejon, som tyckte om att vara med människor. Människorna var rädda för lejonet. Lejonet blev ledsen och han gick hem och grät i ett hörn. En gång kom en flicka och sa:

- Titta pappa! Han är ledsen. Vi kan hjälpa honom.

De gick och klappade lejonet och han blev glad och gick runt dem. Barnet sa till sin pappa att de kunde ta hem honom och pappan svarade ja. De gav honom lite kött och han blev glad och gick ut och lekte med flickan. Hon gav honom en tennisboll för att han skulle bli glad, inte ledsen. En gång skulle de åka till ZOO. Flickan blev glad, hon ville kolla på lejon och de gick och tittade på lejon. Lejonet som de hade med sig blev glad och såg sin mamma. Han kröp in i buren. Mamman blev glad och kramade om honom.

- Hejdå, sa lejonet till flickan.

Flickan och pappan gick hem och flickan fick pengar av sin pappa.

- Vad ska du köpa? frågade pappan.

-En lejon-nalle, sa flickan.

Lejon-nallen kostade 20 kronor. Hon tog lejon-nallen och kom ihåg det riktiga lejonet. Flickan grät så mycket.

- Gråt inte, sa pappa, en lejon-nalle är samma sak.

- Nej! Det är det inte! Det är inte samma sak, sa flcikan.

- Okey, det är snat, det är inte samma sak. Jag ljuger, sa pappan.

- Ja, jag sa att du ljuger, sa flickan.

- Ja, jag hade fel, sa pappan.

SLUT!

One Response to “”Flickan och lejonet” av Ahmed Alshoubaki, skolår 4, Hargeysa”

  1. Lina skriver:

    WOW! Häftig saga! Hälsningar fröken Löken

RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget. And trackBack URL.

Leave a Reply


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu